Ska man köpa på ryktet och sälja på nyheten?

En aktie som har rusat inför rapporten ska enligt tumregeln falla när siffrorna väl kommer. Nu mitt i rapportsäsongen ville jag veta om det finns något i det. Svaret blev delvis, och dessutom finns det en spegelbild som jag inte hade räknat med.

Under rapportsäsongen dyker den upp hela tiden. En aktie har gått starkt veckan före rapporten, och någon konstaterar torrt: "köp på ryktet, sälj på nyheten". Tanken är att förväntningarna redan finns i priset när siffrorna kommer, så att även en bra rapport kan få aktien att falla.

Det här är andra delen av Stämmer det? – Jesper kollar, där jag tar en börsregel och tittar på vad siffrorna säger. Förra gången handlade det om oktober. Den här gången passar det att titta på rapporterna, eftersom de flesta svenska bolag släpper sina siffror för tredje kvartalet just nu.

Varför vi tror på den

Regeln låter logisk. Inför en rapport finns det mycket spekulation och lite fakta. Analytikerna har sina prognoser, men marknaden har ofta egna förväntningar som ingen skriver ner. Avanzas sparekonom Philip Scholtzé har pekat på att analytikernas prognoser väger tungt för hur en aktie rör sig på rapportdagen. Har aktien redan stigit mycket krävs det mer för att överraska.

Det finns också en annan förklaring. Forskarna Ivo Jansen och Andrei Nikiforov vid Rutgers University i USA påpekar att det oftast kommer väldigt lite ny information om ett bolag veckan före rapporten. Om aktien då rör sig kraftigt kan småsparare tolka det som att någon vet något, till exempel att rapporten kommer att bli bra. Fler hakar på, och priset drivs upp mer än vad som är motiverat. Samma sak kan hända åt andra hållet, när ett kursfall får folk att tro att dåliga nyheter är på väg.

Vad siffrorna säger

Jansen och Nikiforov har testat det här i en studie som publicerades i Journal of Portfolio Management 2016. De gick igenom 643 669 kvartalsrapporter från amerikanska börsbolag mellan 1971 och 2012. För varje rapport jämförde de hur aktien hade gått veckan före med hur andra lika stora bolag gick samma dagar. Sedan gjorde de samma jämförelse för rapportdagen och dagen efter.

Ungefär sex procent av rapporterna kom efter att aktien hade gått mer än tio procent bättre än jämförelsebolagen under veckan före. I snitt hade de aktierna stigit drygt 18 procent mer. På rapportdagen och dagen efter föll de sedan tillbaka 1,2 procent jämfört med lika stora bolag. Ju mer aktien hade rusat, desto större blev bakslaget. Bland aktier som hade gått mer än 15 procent bättre, i snitt nästan 25 procent, var tillbakagången 1,7 procent.

Det var inte heller några enstaka år som stod för resultatet. Aktierna som hade rusat före rapporten gick sämre än jämförelsebolagen på rapporten i 38 av de 42 åren. Tillbakagången var dessutom ungefär 60 procent större än när forskarna gjorde samma test vid vanliga tidpunkter utan rapport. De beskriver rapporten som en verklighetskontroll, där en del av den överdrivna optimismen försvinner när siffrorna väl kommer.

Så långt ser det ut som ett ja. Men jag fastnade för proportionerna. En aktie som har stigit 18 procent mer än jämförelsebolagen på en vecka och sedan ger tillbaka drygt en procent har fortfarande kvar nästan hela uppgången. Det brukar komma ett litet bakslag, men den som väntar sig att hela uppgången ska försvinna på rapportdagen har i snitt fått fel. Bland de största bolagen var bakslaget ännu mindre, ungefär en halv procent.

Spegelbilden

Studien tittade också åt andra hållet. Ungefär fyra procent av rapporterna kom efter att aktien hade gått mer än tio procent sämre än jämförelsebolagen veckan före, i snitt 15 procent sämre. De aktierna steg i snitt 1,5 procent mer än jämförelsebolagen på rapportdagen och dagen efter. Rapporten verkar alltså dämpa både girighet och rädsla. Jag hade bara tänkt på regeln som en varning till den som är för optimistisk, men enligt studien gäller mönstret lika mycket för den som säljer i panik veckan före rapporten.

Och i Sverige?

Studien bygger på amerikanska aktier, så jag ville se hur det brukar gå på Stockholmsbörsen. Någon svensk genomgång av veckan före rapporten har jag inte hittat, men Avanza har räknat på hur aktierna rör sig på själva rapportdagen. I en genomgång som Philip Scholtzé gjorde med data från Börsdata, och som Dagens PS publicerade i maj 2025, hade 236 av börsens 406 bolag lämnat sin rapport för första kvartalet. I snitt hade de aktierna fallit 1,06 procent på rapportdagen. 

Snittet döljer stora skillnader. Dynavox steg 35,8 procent på sin rapportdag, medan Net Insight föll 34,6 procent. Scholtzé tolkade det svaga snittet som att genomsnittsaktien inte levde upp till marknadens förväntningar, men påpekade samtidigt att det är omöjligt att koppla en kursrörelse till en enda förklaring. Den svenska siffran säger inget om aktier som har rusat före rapporten. Den visar bara att rapportdagen var lite negativ i snitt under just den perioden, och att spridningen mellan bolagen var enorm.

Så, stämmer det?

Domen: Delvis. Aktier som har rusat veckan före rapporten har i snitt gett tillbaka en del när siffrorna kommer, och mönstret höll nästan varje år i den amerikanska studien. Men bakslaget är litet jämfört med uppgången, och det gäller bara aktier som har stigit ovanligt mycket på kort tid. Samma studie visar dessutom att aktier som har rasat före rapporten i snitt har studsat tillbaka. Regeln beskriver en verklig tendens, men den är för grov för att handla efter.

Studien bygger på snitt över hundratusentals rapporter och säger lite om vad en enskild aktie gör. Den som köper och säljer kring varje rapport betalar dessutom courtage och spread varje gång, och det äter snabbt upp en rörelse på en procent. Forskarna påpekar själva att aktier i regel rör sig i samma riktning som överraskningen i rapporten. Det som avgör mest är alltså fortfarande vad som står i siffrorna, inte hur aktien gick veckan innan.

Det jag tar med mig mest är spegelbilden. Det är lätt att bli nervös när en aktie man äger faller kraftigt veckan före rapporten, men enligt studien har det i snitt inte varit ett bra läge att sälja just då.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Källor
Ivo Ph. Jansen och Andrei L. Nikiforov, “Fear and Greed: a Returns-Based Trading Strategy around Earnings Announcements”, Journal of Portfolio Management, sommaren 2016.
https://www.wsj.com/public/resources/documents/FearandGreedJPM0922.pdf

David Ingnäs, “Halvvägs i rapportfloden: Aktierna som rusat och rasat mest”, Dagens PS, 7 maj 2025. Genomgången är gjord av Philip Scholtzé, Avanza, med data från Börsdata.
https://www.dagensps.se/bors-finans/halvvags-i-rapportfloden-aktierna-som-rusat-och-rasat-mest/