Datacenterbyggandet har börjat synas allt tydligare i orderstockarna och siffrorna för de företag kopplade till byggklustret som vi bevakar. Enligt våra beräkningar tillför datacenterprojekt en mycket välbehövlig extra efterfrågan till byggmarknaden, som dock inte ensam räcker för att fylla den exceptionellt djupa svacka som bostadsbyggandet har lämnat efter sig de senaste åren. Vår ståndpunkt är att volymen i synnerhet flödar till de största aktörerna, eftersom projektens storleksklass ökar och betydelsen av leveranssäkerhet betonas. Vi bedömer företagens exponering mot datacenterinvesteringar framför allt ur ett byggperspektiv, även om granskningen även omfattar företag utanför den traditionella byggbranschen. De siffror och estimat som vi använder i artikeln baserar sig på vår bästa tillgängliga kännedom för tillfället. Vi vill dock påpeka att marknaden utvecklas snabbt just nu, vilket gör det utmanande att till exempel bilda sig en uppfattning om marknadens storlek och tillväxttakt.

Boomen skapar möjligheter för byggare, men inte utan risk

Bakom datacenterbyggandet ligger den pågående investeringsboom som genererats av artificiell intelligens. Världens största teknikföretag har mångdubblat sina datacenterinvesteringar på bara ett par år och höjt sina investeringsguider gång på gång, i takt med att beräkningskapaciteten har blivit en strategisk flaskhals för dem. Utöver de företag som bygger datacenter för eget behov (inkl. hyperskalare) beställs datacenter av datacenteroperatörer och utvecklingsbolag. Majoriteten av kapitalet flyter till servrar och annan IT-utrustning, men den bit som blir över till byggnation, VVS och planering är absolut sett så stor att datacentren har vuxit till ett av de snabbast växande segmenten på den globala byggmarknaden.

Fördelning av datacenterinvesteringar (till 2026 års priser)

Källa: JLL, Mizuho Securities

Finland har i boomen intagit en relativt stark position tack vare ren och billig el, ett svalt klimat och en stabil verksamhetsmiljö. Vår uppfattning är att det för närvarande finns ungefär 40 verksamma datacenter i olika storlekar i Finland. Enligt Finlands Näringslivs EK:s datafönstermaterial (30.6.2026) finns det 14 datacenterprojekt i Finland där byggnationen har inletts. 28 projekt har fått ett investeringsbeslut, vilket är ungefär dubbelt så mycket som de inledda projekten. I planerings- och förutredningsfaserna finns det sammanlagt 86 projekt. Hela pipen omfattar därmed ungefär 130 projekt, varav 66 % ännu saknar investeringsbeslut. Trots det skulle enbart de projekt som har inletts och fått ett investeringsbeslut, om de förverkligas, räcka till för att ungefär fördubbla antalet datacenter i Finland. De nya centren är dessutom betydligt större till sin kapacitet än de som är i drift för närvarande, varför den totala kapaciteten växer klart snabbare än antalet. FDCA (Finnish Data Center Association) estimerade 2025 att datacentrens väntade driftskapacitet växer med över 50 % i årlig takt fram till 2027, varefter tillväxten fortsätter till 2030 i en årlig takt om ungefär 20 %. Beräkningarna har dock gjorts enbart utifrån slutliga investeringsbeslut och estimatet är ungefär ett år gammalt, varför utfallet också kan bli betydligt högre än estimerat om investeringsmiljön förblir positiv.

Det är också förknippat med risker till den betydande potentialen. Den centrala av dem är ett utfall för AI-investeringarna som är svagare än estimaten, vilket skulle avspegla sig direkt på datacenterbyggandet. Dessutom kan stamnätets flaskhalsar, tillståndsprocesser och en skärpt elbeskattning senarelägga byggstarter eller styra projekten till andra länder. Enligt vår mening finns det för övrigt skäl att förhålla sig avvaktande till den offentliggjorda projektstocken, eftersom den innehåller rikligt med projekt som ännu befinner sig i planeringsfasen, och planerna konverteras därför inte nödvändigtvis till inledda projekt i den väntade takten.

Utöver hållbarheten i den nuvarande investeringsnivån är datacenterprojekt, i synnerhet ur byggbolagens perspektiv, typiskt sett projekt med en högre risknivå. I takt med att datacenterprojekten växer i storlek ökar även entreprenadstorlekarna inom byggnationen i absoluta tal, vilket innebär att enskilda datacenterentreprenaders fortskridande potentiellt kan påverka bolagens omsättnings- och vinstnivå avsevärt. Det är även förknippat med risker kring projektens avtalsmodeller. Avtalsvillkoren för datacenterprojekt härstammar typiskt sett från internationell praxis, varför villkoren när det gäller ansvarsfördelning, dröjsmålspåföljder och ansvarsbegränsningar kan avvika väsentligt från den balans som följer av de allmänna avtalsvillkoren för byggnadsverk (YSE). Samtidigt är projektens tidtabeller exceptionellt strama, eftersom ibruktagandet av kapaciteten är kommersiellt kritiskt för beställaren. Vår ståndpunkt är att just kombinationen av hårdare dröjsmålspåföljder än normalt och strama tidtabeller utgör den centrala risken för byggbolagen i dessa projekt, eftersom de ekonomiska konsekvenserna av en försening kan vara betydande i förhållande till entreprenadens marginal.

Som en motvikt till de stramare villkoren har flera företag uppgett att marginalpotentialen är högre än i många entreprenadformer med lägre risk. Som vi konstaterade tidigare utgörs majoriteten av en datacenterinvestering av annat än byggnation. Byggnationen är dock en kritisk fas för att helhetsinvesteringen ska lyckas, vilket gör att vi ser den stärka byggbolagens prissättningsmakt och därmed erbjuda en högre marginalpotential. Vidare ställer projektens omfattande och alltjämt växande storlek krav på entreprenörens resurser, balansräkning och leveranssäkerhet, vilket vi anser begränsar kretsen av anbudsgivare och håller konkurrensten på en mer måttlig nivå än i mindre lokalentreprenader eller till exempel bostadsbyggande.

Bygglovet berättar inte hela sanningen om potentialen

I Statistikcentralens statistik registreras datacenter i kategorin Transportbyggnader, vilket gör kategorin till en användbar mätare för att följa upp framstegen inom datacenterbyggandet. Särskilt under det senaste året har utvecklingen varit svindlande. Beviljade bygglov för transportbyggnader har under de senaste 12 månaderna mer än fördubblats jämfört med jämförelseperioden (läget i juni, rullande 12 månaders summa, m³). Vändningen till det bättre inleddes redan i slutet av 2023, men den egentliga accelerationen inföll 2025 och i synnerhet under årets första halvår. Eftersom byggloven typiskt sett föregår de egentliga byggstarten med flera månader, enas starka tillståndsutvecklingen en ökning av byggvolymerna under de kommande kvartalen. Å andra sidan visar en jämförelse mellan tillstånds- och startstatistiken också att starterna tidigare har följt tillståndsutvecklingen ganska nära, medan starterna i den nuvarande datacentercykeln har släpat efter tillstånden klart mer än tidigare.

Andelen transportbyggnader av samtliga bygglov, % (rullande 12-månaders summa, m³)

Källa: Statistikcentralen

Datacentren har även blivit en betydande drivkraft inom byggandet. Andelen transportbyggnader av de totala byggloven låg kvar på en nivå om 5 % åren 2015–2023, men till följd av tillståndsgivningen för datacenterprojekt har andelen den senaste tiden stigit till redan ungefär en fjärdedel. Denna revidering illustrerar väl hur snabbt datacenterinvesteringarna har vuxit i förhållande till övrigt byggande.

Utvecklingen syns nu också i byggstarten, men klart svagare än i tillstånden. Andelen transportbyggnader av byggstarterna låg kvar på en nivå om ungefär 5 % åren 2015–2023. Under de senaste 12 månaderna har andelen stigit till i genomsnitt ungefär 7 %. I juni uppgick andelen till 9 % och som mest till 10 % i april. Andelen har således ungefär fördubblats. Skillnaden jämfört med tillstånden är dock betydande.

Andelen transportbyggnader av samtliga byggstart, % (rullande 12-månaders summa, m³)

Källa: Statistikcentralen

Vår ståndpunkt är att bygglovet för datacenterprojekt ansöks om exceptionellt tidigt i förhållande till det egentliga byggbeslutet, eftersom ett lagakraftvunnet tillstånd är ett krav som Fingrid ställer för behandlingen av anslutningsavtalet. Vi förväntar oss därför inte att tillståndsstocken omvandlas till byggstart i närheten av sin fulla omfattning, utan vi finner det sannolikt att en betydande del av de projekten som beviljats tillstånd kommer att skjutas upp eller inte förverkligas alls. Det egentliga byggbeslutet fattas typiskt sett först när projektets kapacitet har bokats för en kund (i operatörsdrivna projekt). Eftersom det finns fler projekt med tillstånd än potentiella kunder och operatörerna till stor del konkurrerar om samma användare, anser vi det vara uppenbart att endast en del av projekten kommer att inledas.

Beviljade bygglov och påbörjade byggnader för transportbyggnader (rullande 12-månaders summa, mnkr m³)

Källa: Statistikcentralen

De största infra- och husbyggarna är de som drar störst nytta av trenden

Även om tillståndsutvecklingen inte direkt låter förutspå framtida byggstarter för datacenterprojekt, fortsätter antalet projekt att växa i Finland, vilket stöder projektstocken för flera av de bolag vi bevakar nu och i framtiden. Vår ståndpunkt är att de som drar störst relativ nytta av datacenterbyggandet som helhet är börsens största husbyggare (YIT, SRV) samt infrabyggare (Kreate, YIT, GRK, NYAB). Vidare tror vi att trenden påverkar el- och telekommunikationsnätens tjänsteleverantör Eltel särskilt positivt. Även om trenden enligt vår ståndpunkt gynnar just byggbolag i en större storleksklass och projektstorlekarna begränsar kretsen av konkurrenter, kan man naturligtvis inte undgå konkurrens. Vid datacenterprojekt begränsar sig the konkurrensfältet inte till inhemska aktörer, eftersom entreprenaderna även är föremål för konkurrens från internationella entreprenörer som specialiserat sig på datacenterbyggande och som har följt efter sina hyperscale-kunder till Norden, samt till exempel svenska byggföreningar som har verkat länge i Finland.

Bedömning av fördelningen av datacenterbyggandets investeringar (exkl. utrustning)

Källa: Inderes

Enligt en studie som publicerades av Jones Lang LaSalle (JLL) i år varierar byggkostnaderna för ett datacenter globalt mellan 6-18 MUSD/MW. I Europa har kostnaden stabiliserats på ett intervall om ungefär 10-14 MUSD/MW. Den årliga kapacitetstillväxten uppgår enligt FDCA:s beräkningar, som är baserade på slutliga investeringsbeslut, till ungefär 100–200 MW åren 2026–2030. Med dessa antaganden skulle marknadsstorleken för datacenterbyggande i Finland uppgå till ungefär 1–2,5 miljarder euro på årsbasis. Finlands byggmarknad har de senaste åren legat på ungefär 35 miljarder euro, varav lok- och infrabyggandet har utgjort strax under hälften. Bostadsbyggandet har sjunkit från toppårens nivåer på nästan 9 miljarder euro till ungefär 4 miljarder euro. Enligt vår bedömning fyller datacenterbyggandet, enkelt uttryckt, grovt räknat en betydande del av den lucka som nedgången i bostadsbyggandet har lämnat efter sig på byggmarknaden på senare år, även om det långtifrån täcker den helt. Det är också värt att notera att estimaten baseras på redan fattade slutliga investeringsbeslut. Vidare är kapacitetstillväxtestimatet från ungefär ett år sedan, varefter marknaden har förblivit gynnsam och nya projekt har tillkommit i investeringspipen. Om trenden förblir stark kan utfallet därför komma att bli högre än estimatintervallet, i synnerhet under de kommande åren.

Utvecklingen av värdet på Finlands byggmarknad 2019–2024 Ställt i relation till det uppskattade värdet på DC-marknadens byggnation under de kommande åren

Källa: Historisk utveckling RT, DC-marknadens storlek JLL, Inderes

Kreate har en omfattande historik inom datacenterbyggande och bolaget har varit med redan i den första investeringsvågen i början av 2010-talet. Bolaget har under de senaste tio åren genomfört över 60 entreprenader för olika datacenterprojekt. Baserat på den senaste delårsrapporten bygger Kreate för närvarande sju datacenter, varför dess marknadsandel av de projekt som är under uppförande är ganska hög. Kreate har inte särskilt meddelat om beställningar av datacenterbyggande eller uppgett datacenterbyggandets andel av omsättningen. Bolagets omsättning inom den privata sektorn växte kraftigt under det första halvåret. Utvecklingen var delvis icke-organisk (konsolidering av KFS, företagsförvärvet av SRV Infra), även om vi tror att datacenterprojekten i synnerhet har stöttat den organiska tillväxten. Kreates arbetsinsatser i datacenterprojekt är inriktade på det tidiga skedet, det vill säga markarbete, grundläggning och tomteknik. Vi tror att bolagets omfattande referenser kommer att generera entreprenader även i framtiden, och eftersom arbetsinsatserna infaller i början av projekten drar Kreate nytta av att investeringsvågen fortsätter tidigare än till exempel husbyggarna.

YIT bygger för närvarande flera datacenter för flera olika aktörer runtom i Finland. YIT:s utbud omfattar bl.a. projektutvecklingsfasen för ett datacenterprojekt, design management, byggnation, installation och testning av VVS-teknik samt ibruktagning. Baserat på offentliggjorda uppgifter bygger bolaget projekt åtminstone för XTX Markets i Kajaani samt för Hyperco och atNorth i Kouvola. Mätt i pengar är exponeringen enligt våra beräkningar den största i den inhemska jämförelsegruppen. Av de offentliggjorda entreprenadvärdena uppgick det första objektet i Kajaani till ungefär 100 MEUR och atNorths totala entreprenad i Myllykoski till ungefär 300 MEUR, varutöver värdet på flera objekt har lämnats opublicerat. Till de icke-offentliggjorda räknas mätt i euro bl.a. Kajaanis andra och tredje datacenter för XTX Markets samt det nya datacenter som ska byggas för atNorth utöver den meddelade entreprenaden på 300 MEUR. YIT höjde i våras tillväxtmålen för sina entreprenaderande segment för den nuvarande strategiperioden. Bolaget höjde tillväxtmålet för Bygg-segmentet för strategiperioden till en årlig tillväxt på minst 4 % före utgången av 2029 (tidigare 2 %) och målet för Infra-segmentet på motsvarande sätt till minst 10 % (tidigare 5 %). Eftersom basåret för målen är 2024, förutsätts Bygg på basis av utfallet för 2025 (649 MEUR) en årlig tillväxt på ungefär 8 %, det vill säga en omsättning på ungefär 890 MEUR år 2029, medan Infra överskred sin gamla målnivå redan i fjol och även det nya målet endast kräver en årlig takt på drygt 5 %. Vi tolkar höjningarna som att de framför allt återspeglar den datacenterdrivna efterfrågan, som bolaget ser som strukturell snarare än en topp som beror på enskilda stora entreprenader. Vi anser att YIT har goda förutsättningar att dra nytta av datacenterbyggandet under kommande år, även om effekten på koncernnivå dämpas av den stora tyngdpunkten på bostadsbyggande, i synnerhet Boende CEE. Å andra sidan håller samma affärsstruktur även riskkoncentrationen i anknytning till datacenter på en måttlig nivå. YIT ordnar en kapitalmarknadsöversikt 24.9.2026, där bolaget bl.a. öppnar upp utsikterna för datacentermarknaden samt drivkrafterna för tillväxt.

SRV bygger för närvarande två datacenter enligt våra uppgifter. SRV:s tjänsteutbud sträcker sig från tomtförvärv samt planläggnings- och tillståndsprocesser till ledning av planering och upphandling, byggnation och ibruktagning. Även om antalet projekt är litet har betydelsen av datacenterbyggande på kort tid vuxit till att bli mycket betydelsefull för bolaget enligt vår ståndpunkt. LUMI AI Factory, som är under uppförande i Kajaani, är ett projekt värt ungefär 54 MEUR för SRV, medan DayOne-entreprenaden som vanns i Lahtis i vår har ett värde på ungefär 270 MEUR. Därmed utgör datacenterbyggandet redan nästan en tredjedel av SRV:s orderstock. I DayOne-entreprenaden kom byggnationen igång på allvar först i juni och intäktsföringen accelererar under hösten, så entreprenaden förklarar merparten av den tillväxt inom lokalbyggande under slutet av året som ingår i våra estimat och intäktsförs i enlighet med färdigställandegraden under åren 2026 och 2027. SRV:s relativa potential som gynnare av datacenterbyggande hör enligt vår ståndpunkt till toppen i vår bevakningsgrupp. Särskilt om entreprenaden i Lahtis lyckas ser vi goda möjligheter för bolaget att fortsätta byggnationen av nästa fas i området. Vidare uppger ledningen att bolaget för närvarande för förhandlingar om flera nya projekt. Tidsmässigt infaller draghjälpen från datacentren vid en lämplig tidpunkt för SRV, i och med att den finska bostadsbyggnadsmarknaden förblir dämpad och vi inte förväntar oss något betydande stöd för volymerna från segmentet på kort sikt.

GRK är enligt vår uppfattning en relativt färsk aktör inom datacenterbyggande, som har stärkt sin segmentkompetens och exponering bland annat genom sommarens KSBR-företagsförvärv. Bolaget meddelade tidigare att det deltar i genomförandet av en datacenterentreprenad värd 66 MEUR för ett teknikföretag i Finland. Med hänvisning till de diskussioner vi har haft med ledningen bedömer vi att bolaget är delaktigt i byggandet av flera datacenter, även om vi antar att de övriga projekten är mindre till storleken än det meddelade projektet. Sammantaget tror vi att datacenterbyggande redan utgör en relativt betydande del av GRK:s nuvarande orderstock (orderstock Q2/26: 1,2 miljarder euro). Liksom för Kreate är GRK:s arbeten kopplade till det tidiga skedet av datacenterprojektet, det vill säga markarbete, grundläggning och tomteknik. I och med GRK:s ännu anspråkslösa marknadsandel ser vi potential för bolaget att öka sin exponering från nuvarande nivåer. Vidare erbjuder det affärsområde inom Power som bolaget grundade 2025 potential att utvidga rollen i datacenterprojekt från markarbete till även elanslutning.

Sitowise deltar i planeringen av datacenterprojekt. Bolagets utbud omfattar tidiga utredningar, planering och tillståndsgivning, infra-, konstruktions- och VVS-planering samt EPCM-modellerad byggnation och projektledning som kundens representant. Det enda offentliggjorda objektet är CSC:s LUMI AI Factory i Kajaani, där Sitowise ansvarar för VVS-planeringen genom ett avtal med huvudentreprenören SRV. Avtalsvärdena offentliggörs inte, vilket är brukligt på planeringssidan, men storleksklassen kan förstås av att SRV:s egna målbudget för projektet är ungefär 54 MEUR och Sitowises andel endast omfattar VVS-planeringen av projektet. Bolaget har dock uppgett att det är med i flera projekt utöver LUMI AI Factory och lyft fram datacentermarknaden som ett av sina tydliga tillväxtsegment. Enligt vår bedömning utgör datacentren tills vidare en ganska anspråkssljudande, om än växande, del av orderstocken (orderstock Q2/26: 145 MEUR, +5 % å/å). Till skillnad från Kreate och GRK begränsar sig Sitowises roll inte till projektets början, men planeringens andel av investeringen är klart mindre än entreprenaden, vilket gör att volympotentialen från ett enskilt projekt förblir måttlig som motvikt till den lägre projektrisken.

Tekova vann sin första och hittills största datacenterentreprenad någonsin förra året. Bolaget byggde till stor del under förra året utvidgningen av Nebius datacenter i Mäntsälä. Entreprenadens värde uppgick vid tidpunkten för avtalsskrivningen till ungefär 17 MEUR, men omfattningen växte i takt med att projektet fortskred och blev i slutändan vad vi förstår över 30 MEUR. Därmed bedömer vi att den utgjorde en mycket betydande del av omsättningen 2025. För närvarande bygger Tekova inga datacenterentreprenader. Vi tror att Tekovas potential inom datacenterbyggande begränsas av bolagets storlek och å andra sidan av datacenterprojektens växande storleksklass. Vi anser det dock möjligt att Tekova även i framtiden kan vinna entreprenader i till exempel mindre datacenterprojekt eller utvidgningsentreprenader som motsvarar projektet i Mäntsälä.

LapWall har meddelat om två takelementleveranser till de datacenter som YIT låter bygga i Kajaani, varav det finansiella värdet för ingetdera har publicerats. Den första affären meddelades i augusti 2025 och den andra i juni 2026. Mellan beställningarna produktifierade LapWall sitt utbud genom att lansera en takelementprodukt för datacenterbyggande (LapWall Premium Roof), för vilken man också har sökt de godkännanden som utländska försäkringsbolag kräver. Att ta sig in på marknaden för taklösningar till datacenter är enligt vår mening en referens som understryker LapWall in operationella prestation, eftersom vi uppfattar att träelementbyggande är en ganska okänd bygglösning för utländska beställare. Vi anser att fortsatta beställningar av takelement från DC-segmentet är sannolika, och den större väggelementstorlek som möjliggörs av bolagets nya produktionslinje skulle också göra det möjligt att använda väggelement i DC-objekt. Med tanke på att datacenterleveranser är krävande förväntar vi oss inte att LapWall genomför flera datacenterobjekt parallellt, utan att de pågående leveranserna i regel begränsar sig till 1–2 projekt. Därmed förväntar vi oss inte att datacenterbyggandet blir en stöttepelare för LapWall på kort sikt, även om vi anser att det går att uppnå extraförsäljning med god marginal från segmentet.

Consti är enligt vår uppfattning tills vidare inte med i datacenterprojekt. Vi utesluter dock inte Constis möjligheter i framtiden. Vi tror att bolaget har störst chanser vid konverteringsprojekt, där till exempel gamla industrilokaler görs om till datacenter. Vi tror inte att bolaget ger sig in på nybyggnadsobjekt inom datacenter. Detta begränsar bolagets möjligheter inom datacenterbyggandet avsevärt, eftersom vi tror att en klar majoritet av projekten kommer att genomföras som nybyggnation.

NYAB positionerar sig inom datacenterbyggandet i skedet för förberedande arbeten, det vill säga tomt- och markarbeten samt anslutning av objektet till elnätet. Bolagets enda namngivna datacenterprojekt är det avtal som ingicks i februari med Compute Nordic Finland om S:t Michels datacenterkampus, vilket omfattar tomt- och infrastrukturarbeten, två datahallar på 100 MW, stödbyggnader, högspänningsförbindelser och ställverksarbeten. Projektets totala värde kan uppgå till ungefär 100 MEUR, beroende på beställningens slutliga omfattning. Enligt vår bedömning är för närvarande ungefär 10 MEUR av entreprenaden bokförd i bolagets orderstock, varför datacenterbyggandet ännu utgör endast ungefär 2 % av NYABs orderstock på 502 MEUR. Majoriteten av projektets totalvärde på ungefär 100 MEUR väntar därmed fortfarande på etappvisa beställningar. Enligt vår ståndpunkt baserar sig NYABs potential ur datacenterbyggandets perspektiv på bolagets relevanta kärnkompetens. Energibyggnation, markarbeten och industriell byggnation hör alla till NYABs kärnkompetens. Bolaget har dock enligt vår uppfattning inte långsiktiga relationer till beställarna, och datacentren hör ännu inte till de segment som bolaget namnger som sina tillväxtdrivkrafter. Sammantaget bedömer vi att den starkt växande marknaden och den kärnkompetens som passar väl in på den erbjuder även NYAB betydande möjligheter inom datacenterbyggandet.

Eltel sköter elarbeten som hör till de förberedande arbetena för datacenterprojekt. Det ansluter objektet till el- och telekommunikationsnäten, men sköter inte själv datacenterbyggnads- eller utrustningsarbetena. Eltel strävar dock efter att expandera även till själva utrustningen av datacentret, det vill säga installationer av utrustningsskåp samt service och underhåll av den installerade utrustningen. Bolaget har vunna avtal om anslutning av objekten till elnätet enligt nyckelfärdig princip. Alla namngivna projekt är belägna i Finland och omfattar 110 kV ställverk samt kablage med vilka datacentren ansluts till Fingrids stamnät. Till de namngivna projekten hör bland annat Hyperco i Lojo (~25 MEUR), DayOne i Lahtis (38 MEUR) och FCDC i Karis (20 MEUR), som alla pågår fram till slutet av 2027. På basen av publicerade beställningar anser vi att datacenterrelaterade projekt för närvarande utgör ungefär 10 % av bolagets orderstock (576 MEUR Q2/26). Eltel grundade en enhet som specialiserat sig på datacenter i Finland 2025 och vann sitt första projekt i Norge. Danmark och Sverige ses som möjligheter, men har ännu knappast någon orderstock alls. Även de projekt som publicerats i Finland utgör endast en måttlig andel av bolagets orderstock. Eltels potential är beroende av en kundkrets som redan är klart bredare än de offentliggjorda projekten, eftersom bolaget namnger drygt ett dussin datacenterkunder från fastighetsutvecklare och operatörer till entreprenörer som specialiserat sig på datacenter. Vår ståndpunkt är att detta förbättrar sannolikheten för att orderflödet fortsätter. Vi anser att det också är värt att notera strävan efter att komma in i serverhallarna, eftersom arbetet när det gäller AI-kapacitet skulle vara till sin natur återkommande på grund av GPU:ernas livslängd på ungefär 3–4 år. Tills vidare är det dock endast fråga om ett mål. Om det förverkligas skulle det göra datacentren till en affärsverksamhet som är klart intressantare för Eltel än en pelbar anslutning till elnätet.