Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-10-14 04:45 GMT. Ge feedback här.

Enligt IMF:s estimat har världsekonomin sedan 2023 samlat på sig nästan 2 000 miljarder dollar i ytterligare överskottssparande. Det är en tredjedel mer än under motsvarande period före finanskrisen 2008. Den här gången flyter sparandet dock inte in i amerikanska statsobligationer utan i AI-boomen.

Jag läste nyligen en intressant artikel på Bloomberg som delvis förklarar den nuvarande ränteuppgången och kassaflödena till AI-bolag. I början av 2000-talet placerade nämligen Asiens och oljeproducerande länders centralbanker sitt överskott i amerikanska statsobligationer och pressade på så sätt ner räntorna. Nu köper centralbankerna färre statsobligationer, delvis på grund av USA:s växande skuld och geopolitiska risker. Sparandet förvaltas i stället allt oftare av hedge- och pensionsfonder, som tar högre risk. Utländska investerare nettoköpte amerikanska aktier för ungefär 1 500 miljarder dollar mellan början av 2024 och juli i år. Enligt Bloomberg Economics har utländska investerare AI-relaterade amerikanska aktier till ett värde av minst 4 900 miljarder dollar, vilket motsvarar Tysklands årliga BNP.

Särskilt asiatiskt kapital eldar på boomen. Enligt Bloombergs siffror nettoplacerade sydkoreaner 17 miljarder dollar i amerikanska aktier 2023, men under 12-månadersperioden som slutade i juli uppgick beloppet till redan 69 miljarder.

Vinsterna för Taiwans och Sydkoreas jättar inom halvledare stiger till rekordnivåer: Samsungs rörelseresultat för juli–september uppgick enligt preliminära uppgifter till cirka 80 miljarder dollar. Bloombergs Magnificent Seven-index har i sin tur stigit med över 380 % sedan början av 2023. Asiatiskt kapital eldar således på teknologijättarnas kursrally.

Som vi vet är skalan på teknologiinvesteringarna enorm. Stijn Van Nieuwerburgh vid Columbia University har räknat ut att det kommer att investeras nästan 9 000 miljarder dollar i AI-infrastruktur fram till 2032. I förhållande till BNP skulle det passera 1800-talets järnvägsboom. Hittills har AI-boomen redan passerat Apolloprogrammet, utbyggnaden av teleinfrastrukturen på 1990-talet och skifferoljerevolutionen (se bild).

Källa: TS Lombard

Till skillnad från i början av 2000-talet stiger räntorna nu. Räntekostnaderna för skuldsatta stater ökar, och statsskulden i förhållande till BNP är dubbelt eller tredubbelt så stor som under IT-bubblan i slutet av 1990-talet. Enligt Feds ekonomer har dynamiken på statsobligationsmarknaden förändrats i och med att hedgefonder som reagerar känsligt på priser har ersatt passiva centralbanker. Hedgefonderna äger uppskattningsvis rekordartade 8 % av USA:s obligationstermarknad på 32 000 miljarder dollar, och de använder ofta statsobligationer som säkerhet för riskfyllda placeringar.

Kapitalflödet dit där den teknologiska omvandlingen sker är i sig effektivt, vilket IMF:s tidigare sjätte chefsekonom Pierre-Olivier Gourinchas konstaterade i artikeln. Risken är inte att centralbankerna säljer sina statsobligationer, utan att privata investerare säljer dem för att täcka förluster på annat håll. Därför kan det vara på sin plats att komma ihåg att samma kapitalflöde som har drivit upp teknologiaktierna, vid en vändning även kan få räntemarknaden att svänga.