Namaste, EU-Indien handelsavtal!

Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-01-27 11:33 GMT. Ge feedback här.

Europeiska unionen och Indien har äntligen slutfört ett långt förhandlat frihandelsavtal som sänker tullarna på majoriteten av den bilaterala handeln. Avtalets tydliga mål är att öka handeln mellan EU och Indien samt att minska båda parters beroende av USA i en tid då globala handelsspänningar har ökat.

Förhandlingarna mellan EU och Indien har pågått i nästan 20 år, men den verkliga farten tog fart först under de senaste åren. Bakom detta ligger USA:s allt aggressivare tullpolitik, geopolitisk osäkerhet samt behovet för medelstora ekonomiska makter att skydda sina egna intressen under trycket från stormakterna.

Omfattande tullavveckling lovar stark tillväxt

Enligt Europeiska unionen eliminerar eller sänker avtalet tullarna på 97 procent av alla utbytta produkter mätt i handelsvärde. Detta förväntas fördubbla EU:s export till Indien fram till 2032. För europeiska företag innebär detta uppskattningsvis årliga besparingar på cirka 4 BEUR i tullavgifter, rapporterade bland annat Reuters.

EU å sin sida förbinder sig att sänka tullarna på 99,5 procent av varorna som importeras från Indien under en övergångsperiod på sju år. Enligt Indiens handelsministerium kommer tullarna att avskaffas helt för bland annat läder- och textilprodukter, kemikalier, gummi, basmetaller samt ädelstenar och smycken. Dessa är Indiens centrala exportsektorer där landet är en global storaktör.

Alla sektorer omfattas dock inte av avtalet. Jordbruksprodukter som soja, nötkött, socker, ris och mejeriprodukter har helt utelämnats från handelsavtalet. Detta indikerar att både EU och Indien fortsätter att skydda sina ömtåliga inhemska produktionssektorer.

Det politiska budskapet tynger också

Indiens premiärminister Narendra Modi beskrev avtalet med exceptionellt högtidliga ordalag. Enligt honom är det "alla avtals moder" som öppnar upp enorma möjligheter för invånarna i Indien och EU

Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen instämde i budskapet och konstaterade att Europa och Indien skriver historia – och att detta bara är början. Uttalandet är inte bara retorik: EU söker målmedvetet nya handelspartners i en situation där relationerna med USA har blivit mer oförutsägbara.

USA som en indirekt katalysator

Förhandlingarna mellan EU och Indien tog ett avgörande steg efter att Vita huset inledde sina tullhot. Samtidigt har USA:s allierade öppet börjat motsätta sig president Donald Trumps tullretorik och hans strävan att stärka USA:s ekonomiska överhöghet.

Kanadas premiärminister Mark Carney lyfte fram detta i sitt tal vid World Economic Forum i Davos, där han uppmanade medelstora stater att alliera sig med varandra för att undvika att bli brickor i stormakternas spel. Carney planerar också ett besök i Indien för att ingå avtal om uran, energi och kritiska mineraler. Detta bygger på Kanadas tidigare handelsavtal med Kina.

Bilar, alkohol och industri i fokus

Avtalet öppnar upp den indiska marknaden särskilt för europeiska biltillverkare. Indien sänker biltullarna från upp till 110 procent till 10 procent inom fem år. Detta gynnar Volkswagen, Renault, Mercedes-Benz och BMW. Avtalet gäller bilar vars värde överstiger 15 000 EUR, och exporten uppgår till cirka 250 000 bilar per år. Omedelbart vid avtalets ikraftträdande sänks tullarna till 30–35 procent.

Handelsavtalet är dock ingen självklarhet för bilindustrin, eftersom den indiska bilmarknaden till stor del domineras av lokala märken samt Suzuki och Hyundai, och till exempel Volkswagens marknadsandel har blivit 1 % (se figur). Tullnedsättningarna kan dock hjälpa till i konkurrensen på premium-bilmarknaden, där priserna är högre men volymerna mindre.

Även tullarna på alkoholhaltiga drycker sänks avsevärt: tullarna på vin faller omedelbart från 150 procent till 75 procent och med tiden till 20 procent, så vinproducenterna torde också vara nöjda. Tullarna på spritdrycker sänks till 40 procent.

Dessutom lättas tullarna brett för EU:s industriprodukter, såsom maskiner, elektrisk utrustning, kemikalier samt järn- och stålprodukter. En betydande tvistepunkt förblev dock öppen, nämligen EU:s koldioxidjusteringsmekanism (CBAM). Den syftar till att förhindra koldioxidläckage, det vill säga att utsläpp flyttas utanför EU. Indiska företag fick ingen omedelbar lättnad från dessa koldioxidtullar i avtalet.

EU är nu aktivt

EU har på senare tid varit exceptionellt aktivt i sin handelspolitik. Före Indien-avtalet hann unionen komma överens om frihandel med Sydamerikas Mercosur-block samt ingå arrangemang med Indonesien, Mexiko och Schweiz. Indien har å sin sida under de senaste åren slutfört handelsavtal med bland annat Storbritannien, Nya Zeeland och Oman.

Handelssiffrorna vittnar om Indiens växande betydelse. Handeln mellan EU och Indien uppgick förra året (våren 2024-våren 2025) till totalt 136,5 BUSD. EU har därmed blivit Indiens viktigaste handelspartner.

Vägen till avtalets ikraftträdande är inte enkel

Avtalet träder inte i kraft omedelbart. Det kommer att genomgå en juridisk granskning som väntas ta fem till sex månader. Enligt den indiska regeringen är målet att avtalet ska genomföras inom ett år.

På EU:s sida kan processen dock möta politiska hinder. I likhet med Mercosur-avtalet kan även detta avtal granskas närmare av EU-parlamentet och medlemsländerna. EU:s lagstiftare har redan tagit Mercosur-avtalet till EU-domstolen, vilket indikerar att frihandel inte är en helt okontroversiell fråga ens i Europa.

Tidpunkten för EU-Indien handelsavtalet är gynnsam, eftersom det samtidigt är ett ställningstagande i en värld där handelsrelationer politiseras och stormakter använder tullar som ett maktmedel. Avtalet gynnar många företag och konsumenter, men avslöjar samtidigt hur fokus för den globala handeln försöker flyttas bort från USA mot ett multipolärt system.